Ett virrvarr av obeskrivliga känslor befinner sig i min kropp just nu.

Igårkväll när det var dags för träning, var jag inte alls så taggad som jag först var. Jag hade så mycket energi som bara låg kvar och jag kände att jag kunde presterat riktigt bra. Men jag ville inte.

Det kändes så fel. Jag ville inte. Länge funderade jag på om jag bara skulle sätta mig på bänken och skita i att det snöade och var kallt, eller om jag bara skulle gå hem. Jag ville inte prestera något på fotbollen. Min fristad.

Jag höll ut träningen lång.

Jag stressade inte som vanligt i säng efter sena träningar för att få min sömn. Nej jag ville inte sova. Jag duschade, fastsnade sedan med en anteckningsblock & färgade tuschpennor med Melissa Horn & lite Kent i lurarna tills klockan var efter 11. Då lade jag mig & läste istället. Därefter någonstans somnade jag väl.

Struntade att ställa klockan imorse. Ska väl rota fram en t-shirt ur brorsans garderob nu.

Göra mig i ordning lite, och glida in mitt i andra lektionen.

Även nu på morgonen får Melissa Horn mig att dela med tankar & ord vid frukostbordet.

Jag vet inte vad jag känner. Tomt tror jag.

Det är bara en tillfällig svacka. Back soon.